Monthly Archives: november 2010

Livspusslet

Den här helgen har jag varit fullt sysselsatt med att lägga pussel. Jag måste färdigställa ett 750-bitars pussel med Rio-motiv innan städhjälpen kommer hit på onsdag.

Jag inser att den föregående meningen kan tolkas som ett i-landsproblem. Kanske till och med som ett hån mot alla ensamstående mammor som sliter för att få vardagen att gå ihop. Men det är min verklighet. Och det är också en verklighet.

Förutom att nästan bli klar med ett pussel har jag läst ut Catcher in the rye. Äntligen. Jag har hållit på med denna lilla bok i över en månad. För några år sedan bestämde jag mig för att inte tvångsmässigt läsa ut böcker jag inte gillar. Livet är för kort för att läsa dåliga böcker. Av någon anledning har jag gjort ett undantag för Catcher in the rye. Den tog sig visserligen lite mot slutet, men det måste sammantaget vara en av 1900-talets mest överreklamerade romaner. En generationsbok som borde följt sin generation i graven.

Nä. Nu ska jag färdigställa middagen. Sedan ska jag lägga pussel.

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Den vår de svaga kalla höst

Vad var det för j-a pucko som kunde komma på något så urbota korkat. Jo, jag vet att det var Karlfeldt. Jag googlade precis. Men hur kan man få för sig något sådant. Och hur kan folk upprepa det i tid och otid.

Det är snarare den bottenlösa tröstlöshet de svagsinta kalla vår.

Hela november är som en enda lång superbakfylla. Och idag var det November inkarnerad. November-november. Alla novemberdagars moder.

Fy fan.

1 kommentar

Filed under Uncategorized

DIY i politisk påverkan

Jag är lite sen, och eftersom många av min läsare ingår i samma bloggkluster som jag, men ni har säkert läst om Jordbruksverkets förslag att straffbeskatta sällsynta fröer och skylla det på EU. Efter klagomål på den extremt korta remisstiden har nu verket i sin nåd utökat tiden med 5 dagar, fram till den 10 november. Dvs i morgon.

Det är klart att vi alla ska tycka till om detta. Jag med, om jag hinner.

Nu ska Mamma Byråkrat lära er allt hon kan om hur man gör livet besvärligt för byråkrater. Skriv ett remissvar till Jordbruksverket (jordsbruksverket@jordsbruksverket.se). Ange diarienummer Dnr 22-9337/10 i meddelanderaden och skriv vad du tycker.  Det bästa är naturligtvis om du kan hänvisa till något i remiss-papprena, för att visa att du är insatt i frågan. Ett tips; skyll inte på EU eller på Direktivet. Det gäller. Skjut in er på avgifterna. Där bör det finnas möjlighet till viss frihetsgrad för Jordbruksverket. Klaga gärna på att konskevensutredningen inte allsidigt belyser långsiktiga konsekvenser, t.ex. biologisk mångfald, matriket Sverige, möjligheterna till livskraftig landsbygd, hållbar utveckling, yada, yada. Att svara på remisser skiljer sig lite från att skria blogginlägg eller kommentarer till tidningarna. Slagkraften i formuleringarna spelar en relativt marginell roll. Det primära är att du inte har missförstått frågan. Att ha synpunkter på något som inte står i förslaget, eller att ha synpunkter på sådant som inte går att påverka i det här läget. Nu handlar det inte om att skapa folkopinion.

Nu är det ju ont om tid; så då är det bättre att copy-pasta delar av vad Gitto eller andra har skrivit än att inte skriva något alls. Är du egen företagare, eller kan yttra dig för din bostadsrättsförenings trädgårdsgrupp, så släng in det också. Jordbruksverkets konsekvensanalys fokuserar bara på konsekvenserna för frösäljarna, inte för matproducenter, odlare etc.

Och när du väl har gjort det, sätter du dig och väntar in den 11 november. Då mailar du Jordbruksverket och ber att få se remissammanställningen (som naturligtvis inte kommer att vara klar då, men för att visa att de kunna gömma undan ditt remissvar). Sedan ber du att få se beslutsunderlaget, för att säkerställa att alla remissynpunkterna finns med i det. Därefter kan du skriva till Eskil, och be att han agerar lite mer kraftfullt i Bryssel.

 

9 kommentarer

Filed under Uncategorized

Kungen och jag

Det här med att vända blad och se framåt, är det en eufemism för att bli impotent?

4 kommentarer

Filed under Uncategorized

Jag skrev att Sara Truls gjorde ett uruselt jobb, vilket jag beklagar

Tioåringen och jag var på House of Commons igår. Tyvärr kom vi inte in på Prime Minister’s Question Time, utan fick hålla till godo med den efterföljande debatten om högskolefinansiering. Boooring tänker ni, men en debatt om högskolefinansiering i engelska underhuset är mer spännande än en partiledardebatt om invandring i svenska riskdagen.

Igår hände två extra spännande saker. Det första var att talmannen – som såg ut att halvsova större delen av tiden (även om Tioåringen – och jag – var impade över att han kunde alla sexhundrafemtio eller så namnen på parlamentsledamöter utantill ) – plötsligt vaknade till och började skälla ut en av ledamöterna och förklara att så här fick man inte bete sig. Tyvärr uppfattade jag aldrig brottet.

Det andra var ett uppror – en upprorsunge i varje fall – bland de liberalademokratiska backbenchers mot regeringens politik på området. Jag hörde två från regeringssidan som opponerade sig, men det var inte förrän jag läste dagens tidning som jag insåg att det faktiskt kanske var ett reellt hot att regeringen skulle förlora omröstningen (och nu inser jag att det var det prospektet som fick Labour-ledamöter att vid upprepade tillfällen ställa frågan huruvida det skulle bli en omröstning i kammaren, och inte bara i utskottet).

En orsak till att jag kanske inte riktigt fattade allvaret i vare sig etikettsbrottet eller fadersrevolten var att man är så utsökt artiga i underhuset, och så utsökt elaka. Jag drar mig till minnes historien om när Talmannen tillrättavisade en MP som hade kallat en annan MP för idiot (eller något liknande plumpt) och krävde en ursäkt. MP1 svarade då ”I said that MP2 was an idiot, for which I’m sorry”.

Which brings me to today’s subject. Sara Truls – Teppanyakihällsförfattaren – har skrivit en debattartikel om näthatet i Aftonbladet. Hennes försvar – och fasta punkt, från vilket hon attackerar världen – är att hon skrev en lika dålig artikel för ett år sedan. Jag kan väl tycka att det för det första sällan är bra att erkänna att man alltid skriver samma artikel och bara byter ut substantiven, även om det i grunden är en bra artikel. Har man dessutom skriver en artikel som vinner årets raspberry-award, borde man kanske låtsas som att det var en dålig dag på jobbet, och inte dra fram alla andra lik ur garderoben.

3 kommentarer

Filed under Uncategorized

Hemma på mitt sultanat på Borneo

Kungen har erkänt att han pippat runt, men hävdar att det var länge sedan. Eller hur ska man annars tolka uttalandetVi vänder blad och ser framåt”? Enligt min frissa är det dock inte så enkelt. Hon har en kund vars frus kollega blev inbjuden till en fest hos en av kungens vapendragare. Drottningen var bjuden på den festen också, vilket inte hindrade kungen från att försöka. Hur kinky är inte det?

Inte lika kinky dock som kungens andra vapendragare och polare, Sultanen av Brunei, vars lillebrorsa har stämt sina fd affärsrådgivare. Involverade i processen är också de life-size dockar av prinsen och hans flickvän praktiserandes Kama Sutra.

De dockorna missade jag Madame Tussauds. Det kanske finns ett vuxen-Madame Tussauds? Med Sultanen av Brunei, kungen och drottningen. Bland annat. Tanken svindlar.

 

 

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Newsmill

Två av veckans nyheter här i UK är att en tranny som bara har spelat i fem år vann UK-mästerskapen i Alfapet samt Stephen Fry (av alla människor) hävdar att kvinnor har lägre sexlust än män, eftersom de annars skulle cruisa lika mycket som homosexuella.

 

 

5 kommentarer

Filed under Uncategorized