Tiden läker alla sår

Svenskan recenserar Peter Greenaways senaste film Nattvakten, som handlar om Rembrandts nedgång och fall efter det att han målat Nattvakten som en allegori som ”skildrar Amsterdams borgare som en samling intriganta uppkomlingar som förlustar sig på barnbordeller och lönnmördar varandra”.

”När Greenaway låter borgarna kritisera den färdiga Nattvakten för att vara frånstötande och sluten, en teater som hålls samman uteslutande av de avbildade aktörernas kommunikation med varandra och inte med åskådaren”

Carl-Johan Malmbergs avslutande reflektion är att ”Till sist handlar Peter Greenaways Nattvakten om konstens frihet på bekostnad av konstnärens ofrihet.” Själv kommer jag osökt att tänka på en nutida borgare vars mantra är att kultureliten strävar efter att misskreditera Verklighetens folk. Om man får tro Greenaway, så var det något som Rembrandt verkligen strävade efter, och lyckades med.

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s