Semesterplanering

Coola Morsan är en av mina absoluta bloggidoler. Om mina kompisar tycker att jag är wild och crazy som åker till Iran på gruppresa, så säger det mer om dem än om mig. Tyvärr. Men coola morsan är (verkar vara ska jag säga, vi har bara träffats som hastigast två gånger) om inte wild och crazy, så åtminstone cool. Hon åker Europa runt på egen hand och klubbar. Alltså går på klubb och dansar och träffar folk. Som hon inte känner. Det gör inte jag. Men jag skulle vilja.

Så idag har jag spanat in Ryanair, och konstaterat att det är lika enkelt att åka till Glasgow som att åka till Norrtälje i sommar, och bara marginellt dyrare (och för bara 10£ – alla avgifter inkluderat – kan man flyga Glasgow – Belfast, tor). Efter ett tag nyktrade jag till – det här var trots allt på jobbet – och insåg att även om jag var i Glasgow skulle jag sitta på en pub och läsa en bok och blänga argt på alla som vågade närma sig mig, inklusive kyparen. Slutsatsen blev att jag måste träna på att vara social i Stockholm, så jag bestämde mig för att gå ut själv, utan att läsa i en bok. Men så insåg jag att om jag skulle träna mig social med hjälp av alkohol, så skulle jag bli såväl alkoholiserad som pank. Jag förkaste snabbt alternativet att gå på krogen och dricka en cola. Det skulle bli enn alldeles för stor chock för systemet; social och nykter. På en och samma gång.

Så jag åkte hem och såg på Foyle´s war istället. Men jag var lite social. Jag skickade några SMS.

Och det värsta är att ni säkert tror att jag överdriver.

8 kommentarer

Filed under Uncategorized

8 responses to “Semesterplanering

  1. Jag håller helt med dig om Coola Morsan, hon är faktiskt otroligt cool. Det finns ingen som gör sånt som hon med samma avslappnade attityd, dessutom är hennes blogg mycket intressant att läsa.

  2. Kerstin

    Jag håller med om hela inlägget.
    Önskar jag var så cool som CoolaMorsan att jag kunde resa själv när det saknas resesällskap och krogsällskap.
    När HemligaMorsan hittat ett sätt att socialträna utan allt för mycket alkohol tar jag gärna emot tipset.😉

  3. hemligamorsan

    Kerstin; Det är ju inte mig du ska fråga om det, det är Como. Mat-Lisa är också duktig på att ta kontakt med främmande människor.

  4. Kerstin

    Det såklart.
    Fast de behöver ju inte socialträna..
    Eftersom jag är bra på att ta kontakt inklusive alkohol så får jag väl helt enkelt låtsas att jag är full.

  5. Hugo

    Håller med Kerstin. Jag vill inte ha dylika tips från folk som redan kan och vågar. Jag vill ha tips från folk som jag, som avskyr att bli tilltalad av främmande människor för att det är så pinsamt och jobbigt att konversera för att det är så svårt att hitta på intressanta saker att säga.

  6. Haha – nu senast när jag råkade bli både barn- och hundledig en fin sommarkväll, vad gjorde jag?
    Gick ut och gjorde stan osäker? Var precis så cool och självsäker som jag skulle vilja?
    Icke – jag joggade runt Årstaviken.
    Svettig, inte cool, och lika socialt otränad efteråt, om än inte fysiskt.
    Man kanske skulle starta träningsläger för ocoola morsor som vill coola till sig, typ?

  7. ing

    Alltså, jag är ingen social stjärna alls, men efter att ha bott i USA i några år har jag blivit tusen gånger bättre på att prata med folk. Det är allt småprat som pågår runt omkring en hela tiden, det som amerikaner får så mycket skit för eftersom det betraktas som som så förfärligt ytligt, som gör det. Allt det där småpratet med kassörskor, parkbesökaren, vaktmästaren, kaffeförsäljaren osv osv, gör underverk för en hämmad svensk. Efter ett par år blir man likadan. Så börja inte med krogen, det är ju urjobbigt att gå dit själv fast man är social, gå ner till Ica istället och tvinga dig att säga något utöver ”tack” till kassörskan. Innan du vet ordet av klubbar du vilt på Ibiza…

  8. Ojoj. Jag pratar nog gärna, men inte hela tiden. Dock, den senaste resan nästan sprack jag av att inte få prata tillräckligt mycket och bloggade desto mer.

    De tyskar jag mötte var förvånansvärt kassa på engelska men sällskapliga ändå, men i Spanien fick man vara glad om man kunde hoppa och tjoa ihop med andra, vilket man ju gärna gör på en house/techno-festival… och på Ibiza behövde man inte ens vara ung. Många var mycket äldre än jag, faktiskt.

    Det värsta med att resa själv är att man tror att andra tror att man är en sån där ensam loser som reser själv. Vilket man på sätt och vis är. Utom i det avseendet att man inte behöver klamra sig fast vid någon för att komma nån vart och inte behöver sitta i nån jäkla hyrbil hela dagarna istället för att lata sig på stadsstranden nedanför hotellet.

    Ibland ligger det nära till hands att fabulera ihop att man reser med nån, som inte är med just för tillfället, men det ligger inte för mig att ljuga för mycket. Man kan säga att man är skribent när man sitter där och faktiskt skriver, och skribenter och journalister får eller måste resa på egen hand.. så och bloggare, eller hur!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s