Vän av ordning undrar ju ”Men hur stora pungkulor har du då? Som tennisbollar i alla fall?”

Ibland får man kommentarer som är för bra för att dö sotdöden i ett kommentatorsfält som ingen läser. Som den här, på mitt inlägg Män som skrevar

”eh.. Jag gillar att du gör skillnad på folk och folk, det är ju alldeles uppenbart att “icke akademiker” inte är lika fina som din akademiska umgängeskrets. Som en som pluggat på universitet sen jag gick ut gymnasiet, att detta är ett av de mest patetiska påhopp på män i allmänhet jag någonsin varit med om. Och tänk på det, du kan lita på mig, för jag är akademiker. Jag vill också att du och “J” betänker att “skreva” är ALLT där du inte sitter med benen “limmade” mot varandra, har du alltså minsta lilla glipa mellan benen så är detta att betrakta som skrevande.

Jag är uppväxt i bromma som allmänt känt är en av stockholms finare förorter, jag har fått den bästa av uppväxter och en god uppfostran. Jag och mina (manliga) akademiska och icke-akademiska kompisar skrevar. Jag har gott om vänner och jag känner bara 1 kille, som förövrigt inte är akademiker, utan skidåkare, som inte skrevar. Han är oerhört trevlig men en av de absolut konstigaste människorna jag träffat.

Vi som inte är kastrerade och har samtliga organ på sin rätta plats vet att det är obekvämt att sitta med benen ikors eller i hop, det är inte omöjligt men finns det möjlighet att sitta med benen något isär så är detta givetvis att föredra. Jag vill också påpeka att det är människor på tuben som INTE SKREVAR som gör “oss” tvugna att skreva. Vi män som tenderar att vara något längre än våra kvinnliga motparter kan inte sitta med benen ihop / ikors och ha dem framåt om det redan sitter någon där som har benen framåt. Vi blir således tvingade att ha benen något särade för att slippa gnida våra knäskålar mot era, om ni hellre vill ha den kontakten så föreslår jag att ni säger det till de män ni stör er på på tunnelbanan, jag är säker på att ni kan komma överens.

Vad gäller killar / män som skrevar på bussar eller när det inte är någon annan närvarande har andra förklaringar. i fallet med bussen så är det återigen våran längd som spelar in, är man runt 180cm och har normal långa ben så slår man i knäna i sätet framför om man sitter med benen framåt, det är således skönare att sitta snett, med benen ut i gången eller att skreva något.

Vad gäller “fallet” när man skrevar utan att någon annan är närvarande så har det förklaringen som sagt att det är skönare, och man stör ju ändå inte någon, man tar inte någon annans plats, och man slipper ju alltså då obehaget med att klämma åt sina ädlare delar.

Av ditt sätt att skriva antar jag att du inte själv är akademiker utan någon sorts hemmafru som får gå hemma dagarna i ända och irritera sig på saker som ingen vettig människa annars skulle göra. Båda mina föräldrar har akademiska utbildningar och tjänar antagligen både en och två kronor mer om året än vad du någonsin kommer se på ditt konto. Jag kommer alltså från finaste möjliga bakgrund och har fått bästa möjliga uppfostran. Vid en formell middag så sitter jag inte och skrevar som jag gör på tuben, men jag sitter heller inte som en prydd feminist med benen i kors.

Jag rekommenderar dig följande: Lägg ner den här bloggen, eller byt iallafall namn på den, om dina barn någonsin hittar “hemligamorsan” (jag förutsätter att du inte bara hittat på dem, även om det inte skulle förvåna mig det minsta).
Lär dig skriva på ett mognare sätt, jag antar att du inte är 18-25 år, det är således inte socialt accepterat att omnämna någon som “J” som om du vore kommen direkt ur “sex and the city”, om det är det du tror så föreslår jag att du omgående söker hjälp.
Fortsättningsvis tycker jag att du ska skriva om saker som faktiskt är viktiga, hur vi män sitter i kollektivtrafiken har ingenting att göra med förtryck mot kvinnor eller att vi vill vara ivägen, eller att vi är outbildade bonntölpar som inte förstår bättre. Det finns diverse anledningar och ni har här ovan läst dem, har ni missat det så läs igen.

Jag hoppas att du får ett fortsatt bra liv och att dina barn inte hittar den här bloggen.

Lycka till!

Bromma “J””

Så då gick jag in på Machoikollektivtrafiken igen.