För mig har Almedalen varit i första hand ett sossespektakel, i andra hand ett politikspektakel. Vem bryr sig. Ändå fram till för två år sedan. Då insåg jag att that’s where the action is. Att de politiska utspelen, partiledarnas tal, DN:s rapportering är det minst intressanta. Hela grejen är mötet mellan politiskt intresserade. FolkhemsDavos. Samtalen mellan intresserade medborgare. Demokrati, som faktiskt bygger på Demos. Folket.
Det här har ju media och beslutsfattare svårt för- Man suckar över rosévinsdrickandet. Över alla människor som är där. Man klagar över bristen på ”riktiga journalister”. Priset tas av DN:s motorjournalist, som DN har grävt fram ur en smörjgrop och skickat till Visby, och som går runt och klagar. Tyvärr har jag bara hittat spåren av honom i pappersmedia. Antar att DN är för rädda om sitt rykte för att släppa ut honom på nätet.
Jag har precis tillbringat en timme av den vackraste och varmaste dagen på året med att se den redan legendariska debatten mellan Johan Norberg och Maria Wetterstrand. Om ni inte redan har gjort det; så gör det. Det är så här politik ska vara. Det är därför vi är politiskt intresserade. Jag har redan hunnit fatta tre beslut.
1) Jag ska klimatkompensera min resa till Malaysia (check)
2) Jag ska prenumerera på NEO
3) Jag ska åka till Almedalen nästa år.
See you there.
FolkhemsDavos!!!
Pingback: Strandh.DigitalPR » Blog Archive » DigitalPR Almedalslänkar [2010/07/11]
Folkhemsdavos är tyvärr inte mitt eget uttryck. Läste det någonstans.