Teambuilding

november 19, 2008

En kollega och jag har bytt enhet. Vi kanske inte har kommit till himmelriket, men vi har i varje fall flytt från helvetet. Eller limbo kanske snarare.

På första enhetsmötet sa min kollega till mig:
”Alla så glad och engagerade. Hur ska vi kunna vänja oss vid det?”
”Du har fel inställning” sa jag ”Du ska fråga dig själv, hur skall vi kunna göra så att alla andra blir sura och omotiverade”


Beröm som gäller

november 19, 2008

”Det har hänt något med din sits” sa ridläraren.
”Jag har börjat träna Core” sa jag.

Och så är det. Jag vet inte om jag har fått starkare muskler egentligen, det är nog mer att jag har fått in tekniken och känslan. Och det märks på ridningen. Det är skoj. Min hållning i off-horse är lika dålig som alltid.


Papperssamhället

november 19, 2008

DN:s debattredaktör Mats Bergstrand hävdar, med stöd av en undersökning vid Göteborgs Universitet, att läsarna anser att papperstidningar är bättre än internet på det mesta.

Forskaren Annika Bergström visar att 44 procent av lokaltidningsläsarna förknippar tidningen med fördjupning, mot bara 4 procent för nätet. Motsvarande siffror för överskådlighet är 37-10, ”roligt att läsa” 42-6, avkoppling, 44-6, allt till papperets fördel. Bara när det gäller frågan om var man bäst får tillgång till de senaste nyheterna vinner nätet komfortabelt med 40-12.”

Är jag extremt fördomsfull när jag hävdar att nyckelordet i det stycket är ”lokaltidningsläsarna”? Och att det kan vara problematiskt att extrapolera resultatet till hela Sverige. Såtillvida man inte anser att DN är en lokaltidning för Stockholm. Det kan man i och för sig tycka på halvhyfsade grunder, men av någon anledning är det inte så jag tror at DN:s redaktion ser sig själva.



Det här med kvotering

november 19, 2008

Alltså. Jag fattar inte att kvinnor kan accepterade att bli inkvoterade pga sitt kön. Jag skulle tycka det vore kränkande att inte blivit utsedd pga av min kompetens. Se bara på de kvinnliga inkovterade professorerna, de sk Tham-professurerna. De har ju inte alls samma kompetens och förtroende som de riktiga professorerna. Som Bo Rothstein.