Det jobbiga är inte att jobba, det jobbiga är allt man ska göra när jobbet har slutat och man kommer hem. Förutom att gå på informationsmöten och träna har jag också rensat bort.
Först Nioåringens böcker. Allt som han är för gammal för och som inte har nostalgivärde ska bort. Jag rensade, och han fick tycka till. Hälften av böckerna försvann. Eller försvann och försvann, de ligger i två högar på vardagsrumsgolvet. Tanken är väl att vi ska försöka sälja dem på någon loppis, tillsammans med Nioåringens urväxta leksaker. Jag tänkte skicka ut Nioåringen och sälja. Tror att det kommer att få folk att öppna plånböckerna.
När jag var klar med Nioåringen böcker gick jag över till mina egna. Hänsynslöst. Emellanåt. Kriterierna skiljer sig åt. Eller inte kriterierna, men tillämpningen av den. Ibland slänger jag många böcker. Ibland förmår jag mig inte att slänga en enda. Jag ska bara spara böcker:
- Jag läst och vill läsa igen
- Jag inte har läst och som jag vill läsa
- Nioåringen kan antas vilja läsa de närmaste tio åren
- Som har ett sentimentalt värde.
Det är framförallt de två sista kategorierna där utfallet är lite slumpmässigt. Jag beslöt mig för att spara nästan alla mina deckare, eftersom jag mindes hur jag hade slukat mina föräldrars deckare i tonåren.
Jag har ett system. Böcker jag inte vill behålla lägger jag i en hög på golvet. Böcker jag vill behålla hamnar på ett (flera) särskilt bokhylleplan. Det knepiga är böcker jag kanske vill behålla. De hamnar på två olika bokhylleplan. Böcker jag läst och kanske vill behålla, samt Böcker jag inte läst och kanske vill behålla. Den sistnämnda kategorin är ganska stor. Det braiga med att rensa böcker är att man lyfter fram de böcker man har, och tvingas ta ställning till om man vill läsa dem eller ej. Ibland är det bästa sättet att avgöra detta att sätta sig ner och läsa boken. Jag har nyss avslutat Den gäckande skuggan av Dashiell Hammett. Det hade jag kunnat avstå från.
Nu ligger det i varje fall närmare 200 böcker i högar på golvet. Jag är rädd för att om jag går igenom högarna kommer jag att rädda ungefär hälften tillbaka till bokhyllorna. Jag är också rädd för att om jag inte går igenom böckerna, så kommer jag att ångra mig i resten av mitt liv.
För övrigt så har jag tittat på lägenheter idag. Fem stycken. Det fanns inte en bokhylla i en enda av dem. Hur gör folk? Nu såg visserligen tre av lägenheterna extremt homestagade ut. Men ‘ändå- Vill man inte ha bokhyllor i ett stylat hem? Vilken målgrupp tänker man sig då? Det låg bara några bilderböcker framme på soffborden. Är det mäklarna som aldrig läser själva, och därför tycker att det är skräpigt med bokhyllor?
Publicerat av hemligamorsan